Vem är du?

När fel person använder rätt medel så fungerar rätt medel på fel sätt. Med andra ord så är det något fel på hur vi tänker. Så vad är fel?

Vi har uppfunnit ett fantastiskt system av språk och räkning, men det är för enkelt för att hantera världens komplexitet och vi är dessutom benägna att blanda ihop detta system av symboler med den riktiga världen, precis som vi ofta blandar ihop pengar med rikedom, eller lycka med status, och dessutom så blandar vi ihop oss själva som levande organismer som är ett med hela universum med något som vi kallar vår personlighet.

Så vad är vår personlighet? Vår personlighet, vårt ego, är vår bild av oss själva, och även vår tanke och idé om oss själva. Med andra ord det som jag själv och andra personer ser som oss själva, vilket vi har samlat på oss genom vår livstid av bevittnade händelser. Men detta är endast en spelad roll som inte är det riktiga jaget. Det är som en mask vi bär, en mental kostym som vi misstar för vårt sanna jag. Varför är du inte den du tror att du är? För bilden av dig själv, det mentala konceptet, innehåller inte alla dina undermedvetna processer, både mentala och fysiska, inte din hjärnas sanna konstruktion, och inte heller det interberoende sambandet som du har med hela universum. Så därför är detta koncept en bluff, och när detta blandas ihop med det rätta jaget så bildas det oundvikligen förvirring och problem.

Men om någon säger att du ska göra någonting åt det så går det inte. Konceptet av dig själv kan inte göra nått, för det är bara ett koncept. Eftersom din personlighet, ditt ego, bara är ett koncept så kan det inte göra någonting. Precis som siffran 3 som koncept inte kan lyfta någonting. På samma sätt så kan man inte slå in ett paket med ekvatorn. Ekvatorn är bara en användbar påhittad linje som inte kan göra någonting. Men ändå känner alla att det här konceptet om oss själva, som vi kallar vår personlighet, eller vårt ego, faktiskt kan göra någonting. För vi tror att det verkligen existerar, och jag ska tala om varför vi tror att det existerar.

Vad händer om jag ber dig titta riktigt noga på dataskärmen, vad gör du då som skiljer ditt beteende från hur du normalt tittar på skärmen? Du spänner små muskler i ansiktet eller i kroppen, vad har detta att göra med att se tydligare? Det har ingenting med det att göra. Precis som när man försöker lyssna noga så spänner man sig, men det har ingenting att göra med att lyssna. Ända sedan vi var små och lärare sa till oss att fokusera, koncentrera oss, så spänner vi oss på olika sätt, för att antingen se eller höra tydligt eller för att göra någonting som ska vara svårt att göra genom vår viljestyrka. Och detta utgör en invand spänning genom hela kroppen, som är där nästan hela tiden. Och denna känsla av onödig spänning, är den materiella känslan som vi fäster detta koncept av jag till. Vi hänger det på den känslan. Konceptet är inte oss och känslan av spänning är en komplett bluff, för det har ingenting att göra med framgångsrikt hörande, seende eller agerande. Så vi har en förening av en illusion med en falskhet, och det kallar vi oss själva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0