Vem är du?

Det är väldigt viktigt att ha en kontakt med livet och att hänga med i svängarna. Och det fundamentala sättet att upptäcka denna kontakt är att titta på och se de saker som du vanligtvis glömmer bort eller ignorerar. Och vad är den mest självklara saken som vi glömmer bort? Det är svaret på frågan: Vem tror jag att jag är?

Hur besvarar vi vanligtvis den frågan? Vi säger vårt namn. Men det är inte det sanna svaret. Det är endast vad folk har talat om för oss att vi är. De sätter våra namn på oss, och de lär oss att identifiera med dem. Men vi är inte våra namn.

I vår allmänna teori om universum så är individen helt enkelt involverad i något som händer honom. Och vi känner att det här som händer oss är verkligheten, och att verkligheten är något olikt oss. Vi erkänner det inte som en integrerad del av vår existens, utan vilket vi inte skulle veta vad vi menade med ordet Jag. Men om vi vågar acceptera sanningen så vet varje en utav oss att han inte är någon ansvarslös liten mus som har skjutits ut i världen, utan att han i själva verket är den som styr världen.

Problemet är att vi inte kan erkänna det, på samma sätt som vi inte kan erkänna att vi är ansvariga för sättet som våra egna hjärtan slår. Vi säger, "Det är inte jag som gör. Jag har ingen kontroll över mitt hjärta." Men har du någon kontroll över någonting? Har du någon kontroll över att du är medveten, till exempel? Vet vi om hur vi genomför en handling med viljan? Vi säger, "Med min vilja så styr jag min hand från mitt ansikte till mitt ben." Vi kan göra det, men vi vet inte hur det är gjort.

Därav så förstår vi inte alls vad vi menar med frivillig kontroll. Vi skulle till och med kunna säga att den enda kontroll som vi verkligen förstår är den typ där vi inte använder vår vilja alls. Vi bara öppnar och stänger vår hand. Vi vet hur vi gör det, men vi kan inte förklara för någon hur det görs. Och vi inser inte att precis som vi vet hur vi öppnar och stänger vår hand så vet vi hur vi förvandlar solen till ljus och gör himlen blå och blåser vinden och gör vågor på havet. Precis som vi vet hur vi smälter mat och hur vi blir smälta och förvandlade av bakterier. Som vi förvandlar vår mat kommer vi också så småningom att bli förvandlade. Mönstret kommer att fortsätta, och mönstret är alltid du.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0