Separation

Vår kultur är baserad på vilja – viljan att vara, att bli, att åstadkomma, att uppfylla - därav så finns det alltid en enhet inom oss som försöker förändras, kontrollera eller justera det som observeras. Men är det någon skillnad mellan det som observeras och den som observerar, eller är de en?

 

Detta är något som inte bara kan accepteras. Det måste begrundas, dykas in i med enormt tålamod, vänlighet och tveksamhet, så att sinnet inte längre är separerat från dess tankar, så att observatören och det som observeras är psykologiskt ett.

 

Så länge som jag är psykologiskt separerad från det som jag upplever i mig själv som avund så försöker jag att bemästra avund; men är 'jag', skaparen av ansträngningen att bemästra och övervinna avunden, annorlunda och skild från avunden? Eller är de båda samma sak, bara det att 'jag' har separerat mig själv från avund i avsikt att övervinna det för att jag känner att avund är smärtsamt och av diverse andra anledningar? Men det är denna separation som är orsaken till avunden.


Kommentarer
Postat av: Staffan Nilsson

Så sant och det stämmer väl överens med min egen övertygelse. Frid vare med dig, alltid.

2010-03-23 @ 15:13:19
URL: http://www.stason.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0